Lyckliga gatan...

finns visst då!

Jag har haft en bra dag, eller om man bortser från matteprovet (som var absolut ogenomförbart för fröken Emilia) så har allt flutit på bra! Dagen i Malmö avslutades med lite solning på trapporna vid kanalen - våren är på väg kära medmänniskor.

Nu ska allt bli ännu bättre, jag ska bege mig till Genarp - världens centrum you know, och träffa Mellis!

peace

Välkommen hem du sköna

Man tackar!

Hemma - slut på tyskan (förevigt?)
Plugga - inte snällt med matteprov veckan efter lovet
Mentalt tillstånd - på uppgång
Fysiskt tillstånd - tabletter funkar alltid!

Fysatan vilken vår jag har att se fram emot! Woohoo!

 ge mig, snälla!

peace å allt det andra

höh

Jag tänkte bara påminna er om att det är den 9/2 & 10/2 imorgon och övermorgon och då vet ju alla vad som händer. Eller hur?

Grattis Lindé! &
Grattis EMILIA ANDERSSON NU 17år!

Superstar

Igår var riktigt bra, knappast någon skola, en liten fin spruta i armen, ännu en gång en underbar Ola Salo & Judas och såklart härliga PR-gänget.

Idag måste jag fixa en skidjacka och skidbyxor,mina gamla är SÅ tråkiga. Off to Malmö...varför bor jag i Landskrona btw?

Sen ska jag bege mig till Zaynab i Svedala för hon har fyllt år, woho!

peace

Kick ass

Vad dålig jag är på att dansa. Helt seriöst, armarna går åt ett håll och benen åt ett annat. Men vi ska inte hänga läpp, jag ska fixa till mig själv nu.

Imorgon är det PR-middag i Malmö, jag taggar. Dock ska jag först och se Jesus Christ Superstar på Operan i samma stad. Jag har redan sett den en gång, men den var så himla bra att jag inte har något emot att se den igen. 
 
peace

Jag och mina extrakilo

har blivit allra bästa vänner. Det är en slags hat-kärlek kan man säga, jag hatar dom men dom kan inte leva utan mig, eller nåt i den stilen.

Imorgon ska jag säga "hej då!" lite snällt genom att träna. Understryk gärna här att jag brukade vara elitidrottare men nu har det gått så mycket utför att det faktiskt blir...Friskis& Svettis. Sorgligt? Ohyes!

peace

Gökboet nästa?

Alltså förlåt för det här inlägget säger jag redan innan jag börjar men...

Om, låt oss säga du, sitter på tåget hem från skolan. Där du såklart har varit hela dagen (och haft beeptest, skrivit prov samt varit jättesocial & varit på möte) och är svintrött och bara vill hem. I ditt fyrasäte sitter redan tre pers och du tycker redan det är trångt.

När dörrarna har stängts och du har överlevt den största skräcken, dvs att någon ska sätta sig brevid dig (& dina 100 väskor), så dyker en man med läppstift, blåsvarta naglar, pilotglasögon, äcklig mössa och plastpåse, ner i sätet brevid dig. Inte nog med att han dricker något som ser ut att vara avföring från honom själv (färgen syftar jag på), att hans flaska färgas av hans läppstift och att han stinker något så fruktansvärt så ska han börja prata med mig också.

Hade inte du också varit på gränsen till något självdestruktivt då? Jag ska tala om att jag förberedde en rymningsplan snabbt, men som tur var hoppade han av i Lund - Gud kanske finns ändå?

peace - och tacka vet jag mentalsjukhus.

Je suis heureux

Idag är jag glad, jäkligt glad! Tänk att ett leende samt ett litet fint (okej, helt underbart) "Hej" kan göra så otroligt mycket.
Btw, jag förväntar mig minst 2 rosor på Valentine's day. Bara så ni vet, senda satan nuva!

peace


RSS 2.0