En flaggstångs bekännelser

Så, då var man hemma igen. Mitt huvud värker och mina fötter ömmar, mitt fina rosa nagellack som jag så fins målade på igår har blivit trasigt i kanterna av alla häftklammrar jag har dratt av idag för att kopiera dokument. Ont i ryggen har jag också, jag tror inte att kontorsjobb är något för mig alls. Jag blir bara irriterad över allt från hur ful engelska tanterna bredvid mig har till att datorsystemet inte alltid vill som jag vill. Dessutom så jobbar man sjukt länge inomhus och man lär bli likblek om man fortsätter sådär. Vilket jag ska, 9 dagar kvar nu. Men rik kommer jag bli. Nu blev det lite väl utseendefixerat där en stund. Men så är det, jag vill träffa någon vän nu. Väldigt mycket!! Äh, jag ringer A, hon är bra. Det rimmade också :)

xoxo
Emilia